Släktresa till Glava

Nedanstående är en avskrift av den reseberättelse min farmor Karin Kjellman (gift Löfgren) skrev till sina bröder och barn.

Till mina bröder och mina barn!

Här kommer nu en liten rapport från min resa till Glava där jag träffade Josefina Heintz Johansson, som på något sätt är släkt med Dr Bengt Jennische om vilket jag skrivit förr, och som hade brev från faster Anna Kjellman till Wilhelmina Heintz i förvar.

Josefina tog så väl emot mig och Britt S (not. Britt Samuelsson, kusin till Karin på Karellsidan), som reste med mig. Josefins dotter med man och son hade kommit till Glava från Karlstad för att hälsa på coh hjälpa Josefin som hade ont av ischias.

Vi blev bjudna först på kaffe och senare på fin middag. Josefin tog mig ut på en rundtur på bruket, visade ”Herrgården” som Johan Kjellman ritat och låtit bygga, Brukskontoret, som nu är hembygdsgård och början till ett museum. Vi var naturligtvis i bagarstugan, som också byggdes i samband med Glava glasbruks tillkomst. På den tiden inreddes inte arbetarnas bostäder men någon ugn, utan kvinnorna gick tillsammans och bakade storbak. En sed, som nu tagits upp igen och något, som Josefin var bas för (se skannat dokument).

Sen for vi ner till Glava samhälle, som ligger vid Glafsfjorden. I släktboken finns ett fotografi över Johan Kjellmans hus. Faster Kerstin (not. Kerstin Kjellman, gift Gilljam) var inte säker på om det var det räta huset, men Josefin bekräftade att så såg Selmas ”Halla” ut. Nu är huset borta men grunden var kvar och ett uthus. Från kullen hade man en underbar utsikt över bygden med kyrkan i fonden.

Efter middagen kom två herrar på besök, en släkting Heintz, som forskade i släkten och en byrådirektör Per-Erik Oldén, som var född i Glava eller på Glava glasbruk, kanske man bör säga, då det var 6 km mellan bygden och bruket. Dessa herrar berättade mycket för mig om livet på bruket förr och om spänningen mellan glasbruksfolket, som ansåg sig lite förmer, och bönderna nere i Glava som hade makten i kommunen. Per-Erik var intresserad av en del anteckningar jag hade, utdrag ur kyrkoböcker mm farfars inkallelseorder och Johans slkttavla. Jag fick boken om Glava glasbruk i gengäld skulle jag skicka stenciler till honom (18 st). Det har jag nu ordnat plus ett porträtt av Johan Kjellman.

Några utdrag ur boken om Glava
Den 23 maj 1857 undertecknades vid Olsfors sågverk i Glava et tkontrakt av bröderna Anders (delägare i Lijedals glasbruk( och Petter Olsson, båda godsägare på Bågenholm i Dalsland, borgmästaren J.M. jönsson i Åmål, posseionaten M. Riger på Segmon, brukspatron Thorsten Olsson i Hvitlanda och förvaltaren på Bromö glasbruk, Johan Kjellman.
Syftet med bolagsbildningen var att anlägga och driva ett glasbruk. Det uppdrogs åt Johan Kjellman att sköta bruket och egendomen.

Sammanlagda startkapitalet var 144 000 kr. Halvardsnäs skogsegendom,
1 700 tunnland med tillhörande Olsfors sågverk, torp och lägenhetern inköptes.

Den huvudsakliga anledningen till att glastillverkningen förlades till Glava var, att det i den gamla näringsförordningen var föreskrivet ”att glasbruk och fabriker att tillverka glas finge anläggas på skogrika orter, varande det emmelertid idkare av glasbruk icke tillåtet att från sådana skogar, som blivit påräkande till aflämnande av kol för andra inrättningars drift, inköpa ved”. Det var därför helt nödvändigt att lägga glsbruk i skogsbygder där tillgången till bränsle var obegränsad.

1859
I august 1859 börjar verksamheten med en glasugn om 8 deglar och med ett arbetareantal om 42 man, varav 16 voro hyttarbetare, huvudskligen rekryterade från Bromö, som hade en skicklig arbetarestam. Sedermera under åren rekryterades arbetare från en rad svenska glasbruk och även från utlandet. Under brukets första tid inflyttade medlemmar bland annat av släkterna Creutzer, Grundel, Heintz och Märkel.

1860
Vid slutet av 1860 värderades bruksanläggningen till 51 300 riksdaler. En pensions- eller besparingsfond för personalen skulle träda i kraft. Tre år senare bestämdes att arbetarnas insatser till fonden skulle överföras på deras depositionsräkning. Dessa medel kunde lyftas efter 6 månaders uppsägning.

1864
Detta år skakades bruket av en finansiell kris. Förvaltarens sinnesstämning var tryckt. ”Här sitter jag stackare som en bergtagen tills jag blir som en stenbock att ej säga träbock övergiven av mina gamla Värmlands- och glasbruksvänner och lämnad åt mitt öde”.

1867
J.A. Ekström efterträdde Johan Kjellman som förvaltare.

1939
Bolagsstyrelsen besök den 9 november 1939 att meddela fackföreningen att driften vid Glava glasbruk definitivt skulle nedläggas.

Halmstad den 19 juli 1983