Just nu är jag inne i en period när jag inte släktforskar alls. Ingen traditionell släktforskning och inget kopplat till DNA. Det är helt normalt att det går upp och ner. Efter en period med intensiv forskning och mycket med DNA, så blev det helt stopp och jag väntar på att inspirationen till att ”släkta” ska komma tillbaka. Uttrycket ”släkta” har ett kusinbarn till mig myntat då hennes pappa (som är sambo med min kusin) även han släktforskar.
Det jag har gjort under den sista månaden, som är kopplat till släktforskningen, är att jag varit på en del utflykter och besökt kyrkor och kyrkogårdar. För mig är det en del av släktforskningen, att besöka en kyrka där jag vet att mina anor varit (oavsett om de var genuint kristna eller gick dit för att det förväntades av alla). Att veta att ”här inne har de suttit”. Det finns en del präster i släkten, och att då stå i predikstolen, och se ner över ”församlingen” som prästen gjorde, är en lite häftig känsla.
Väl vid kyrkan brukar jag se om jag hittar gravar efter anor. Jag försöker att kontrollera innan jag åker för att lättare kunna hitta i stället för att söka på måfå.
Nedan är Lerdala kyrka i Skaraborgs län. En vacker rätt liten kyrka.
På kyrkogården finns gravstenen kvar för husar Olof Ekman och hans hustru Johanna Maria Johansdotter. Stenen är ganska oansenlig, men får finnas kvar på kyrkogården.
Här ses namnen och vilka år de levde. Olof och Maria var farmors farfarsfar och farmors farfarsmor till G.
Cicis släktforskningssida 