Idag var det ett föredrag hos Skövde släktforskarförening som hade rubriken Släktforskning i tid och otid (och lite Skövde). Det var ett mycket intressant och givande föredrag. Det gav idéer till hur den egna släktforskningen kan bli mer än bara födda, vigda och döda.
Jag sammanfattar här det som togs upp vid föredraget och lägger in egna funderingar i det hela.
Prata med levande släktingar
Det är så lätt att glömma bort att prata med de släktingar vi har. Både de som är äldre men även de i vår egen ålder. Be dem berätta vad de vet och minns av äldre släktingar, be dem hjälpa till att identifiera vilka personer det på gamla fotografier mm. Om du har möjlighet, spela in samtalet. Jag fick en diktafon i julklapp för några år sedan, och den har jag använt när jag har pratat med mina föräldrar och när jag var i USA för några år sedan pratade jag med min morbror och hans fru i närmare tre timmar. Det är guld värt att ha de uppgifterna sparade.
Gör anorna levande
Besök hus och gårdar där anorna bodde och verkade. Ibland finns inte huset kvar, men bara att vara där ens anor bodde och där de hade sin vardag, det betyder mycket för mig. Jag var för några år sedan i Glava och vid Glava glasbruk där min farmors farfarsfar var brukspatron. Det finns ett museum där som var mycket fint och lärande. Jag har bilder från det besöket under mina bilder för Kjellman.
Var grundlig och kritisk
I släktforskningen gäller följande:
- Var grundlig i din forskning.
- Använd flera källor, första handskällor helst. Ange vilken slags källa uppgiften kommer från.
- Använd källor som är så nära händelsen i tid som möjligt.
- Ställ frågor. Stämmer detta? Varför blev det så här? Hur kunde detta ske?
- Dokumentera.
Släktens hemligheter
För en släktforskare är det extra spännande att hitta att en ana suttit i fängelse eller gjort något annat spektakulärt. Det finns då oftast mer information att hitta i källor som domböcker, fångrullor. Det är dock viktigt att tänka på att det som är så spännande och självklart för dig som släktforskare att ”rota i”, kanske inte uppskattas av andra att det görs publikt. Ingen kan dock hindra dig från att forska i det, men vad som finns på egna datorn eller det som publiceras, det är stor skillnad.
Föreningsaktivitet och andra släktforskare
Det är så lätt att glömma den kunskap som släktforskare kan ge varandra. Söktips, läshjälp och andra praktiska tips är lätt att glömma hur värdefullt det är.
Inte bara kyrkböcker
Det finns så otroligt mycket annat källmaterial att titta i för att lära sig mer om sina anor och det liv de levde. Exempel är:
- Tidningar (lokala och nationella)
- Militärt material
- Kartor (t ex Historiska kartor hos Lantmäteriet)
- Sockenkartor (som många släktforskarföreningar tagit fram)
- Andra arkiv som Kommunarkiv (betyg, skolfoton mm kan fås här)
- Barnavårdsnämnden
- Fastighetslängder (finns i Digitala forskarsalen hos Riksarkivet). Finns för t ex Skövde.
- Kommunionlängder (iofs ett kyrkoboksmaterial). I dessa längder skrevs alla upp som var på plats när nattvarden togs. Jämför med husförhörslängd/församlingsbok och det går att se vilka som var besökare.
- Rosenbergs geografiska lexikon (finns på nätet i Digitala forskarsalen hos Riksarkivet).
- Alfabetiska register (över t ex företag). Finns för Skövde i Digitala forskarsalen hos Riksarkivet).
- Statistiska tabeller.
- Brevskrivarregister (finns i Digitala forskarsalen hos Riksarkivet).
- Domböcker
- ALVIN (https://alvin.info) Universitetsbibliotek
- Herdaminnen. En del finns tillgängliga på nätet, annars kolla antikvariat!
- Projekt Runeberg på nätet.
- Dagböcker (sök i Libris på nätet)
- Arbetsplatser. Företagsarkiv kan finnas på företagen i sig, annars i kommunala arkiv eller på landsarkiven.
- Hembygdsföreningar
Mitt eget fortsatta arbete
De som släktforskar vet hur svårt det är att begränsa sig. Att ”jobba med en släktgren i taget”. Jojo. Intentionen finns, men det är svårt att leva upp till det.
Det jag jobbar med främst nu, förutom DNA, är den judiska grenen, P:s grenar då jag har fått kontakt med en kusin till E genom min kurs och så ska jag ta reda på mer om Källsäter och Locketorp där den första Kjellman växte upp. Den första som tog sig namnet Kjellman alltså.